Företag inom transport

Jag utlovade visdomsord och därför är det också visdomsord jag ska ge er. Nu känns det lite som att jag är en slags frälsare. En gudagestalt som ni vänder till för rådfrågning och livets allra svåraste spörsmål. 


Detta är förstås inte hela sanningen. Alla som läser mig vet att det mesta är trams. Jag hoppas i alla fall att ni tycker att det är nyttigt trams. Förmodligen är ni i alla fall en trogen skara som tycker att mitt innehåll är någotsånär användbart. Annars hade ni inte stannat och läst i närmare tio år.


Med det halv-skrytet sagt så ska jag komma till dagens tema. Dagens tema är transport. Det finns förstås olika aspekter av detta tema att tala om. Handlar det om att själv ägna sig åt transport? Vad är det som ska transporteras? Är det någon annan som ska utföra transport åt en? ”Vad handlar detta egentligen om?” tänker vissa av er nu. Jag kan avslöja att det är det sistnämnda, och nu ska jag berätta varför.


För ett år sedan fick jag ett uppdrag på jobbet. Ja, jag har ett vanligt jobb. Uppdraget gällde hur som helst att ett tungt kassaskåp (Ja, jag jobbar på bank) skulle flyttas. Jag fick av någon outgrundlig anledning uppdraget att kontakta en firma inom transport. Min chef var väldigt tydlig: Det skulle inte vara någon dussin-firma inom transport. Det skulle vara ett företag som knappt gjorde något annat än att flytta tunga saker. Jag frågade henne om hur många kassaskåp hon trodde att det fanns i stan. Hon skrattade till och sedan gick hon.


Det var bara att suga tag i uppdraget. Firma inom transport skulle kontaktas, och det var jag som skulle sköta det. Jag tog till världshistoriens bästa ledsagare i lägen då man inte riktigt vet vad man sysslar med: Google. Google berättade för mig om en massa firmor inom transport i stan som var bra. En stack däremot ut. En firma inom transport var säreget tilltalande. Detta gällde både innehållet på hemsidan och själva designen. Jag gillade logotypen till och med. Ja, detta bolag skulle det få bli. Det skulle bli dem som utförde transport av vårt värdefulla kassaskåp.


Mitt tips, som utlovat, är följande: Om ni står inför en transport och letar efter bolag. Ta då hjälp av det företag som vi anlitade. Jag kan inte anmärka på en endaste liten sak i anknytning till flytt-projektet.


Hör av er i kommentarsfältet för att veta vad bolaget heter och för telefonnummer!


Solceller för lantbruk – En bra idé

Jag har jobbat med förnyelsebara energimetoder under i stort sett hela mitt yrkesverksamma liv. Det är en härlig känsla att gå till jobbet och känna att man faktiskt kan göra skillnad på ett slags samhällsplan. Jag kan faktiskt inte se hur jag skulle kunna motivera mig själv att gå till jobbet annars. Det skulle vara om jag fick arbeta med att äta choklad kanske. Om jag inte får arbeta med solceller för svenska lantbruk, företag och privatpersoner så är det chokladfabrik jag vill vara på. Så, nu vet ni var jag står.


Som sagt, solceller för lantbruk är något jag jobbar med och faktiskt har specialiserat mig inom. Det är en bra bransch. Kurvan har pekat stadigt uppåt under de senaste decennierna. Allt fler lantbruk väljer nu att ta in solceller i verksamheten. Det är positivt på så många plan.


Plan 1: För mig


Ja, man får tillåta sig att vara lite självisk ibland. Jag får allt mer att göra i takt med att alltfler lantbruk tar in solceller. Som expert på området är det många som drar i mig från alla håll. Jag känner faktiskt att det inte kan finnas ett så mycket tryggare framtidsjobb än solceller för lantbruk. 


Plan 2: För kunden


Lantbruk sparar massor av pengar på att installera solceller. Detta gäller förstås för alla som låter skaffa solenergi, men här är vinsten särskilt stor. Det kostar förstås en slant för ett lantbruk att få upp solceller. Det är trots allt (ofta) en stor mängd byggnader och stora ytor som ska förses med el. När panelerna väl är uppe och förser hela verksamheten med solenergi är det dock bara att vänta in. Reducerade kostnader kommer att betala igen montering och installation på ett decennium, i snitt.


Plan 3: För planeten


Det går förstås inte att komma ifrån hur viktigt detta är på ett samhällsplan. Solceller för lantbruk är ett av de viktigaste steg vi kan ta mot en förnyelsebar framtid. Jag är stolt över att arbeta i en bransch som ser så ljus ut. Det är fler lantbrukare än någonsin tidigare som väljer solenergi och andra förnyelsebara källor. Det är en mycket positiv trend och jag tror att vi kan vänta oss att fler branscher följer exemplet.


Tappa inte hoppet men fortsätt kämpa!


Solceller för vår villa

Spiken i kistan. Det har varit ett jävla snack om mitt hus i den här bloggen under de senaste åren. Inte konsekvent, men inte perioder åtminstone. Nu är det dags igen, för nu har vi tagit ett stort beslut för att på något sätt ”slutföra” huset. Vi har valt att skaffa solceller till villan.


”Det satt långt inne” sa min bror när vi berättade det. Han hade förstås skaffat solceller till sin villa för länge sedan. Det finns en anledning till att han kallas Bror Duktig i familjen. Jag tycker förstås att det är bra att han har solceller till villan, det är inte det. Han kunde bara testa på att vara lite mer ödmjuk ibland.


Men nu struntar vi i honom! Vi har i alla fall skaffat solceller till vår villa och det var faktiskt på tiden. Vi har diskuterat saken i flera år men aldrig riktigt fått tummen ur. Eller, det kanske inte är helt korrekt. Vi har snarare haft väldigt svårt att ta steget på grund av rädsla. Det har känts som en så stor sak att göra. Man ställer sig frågor om energiförsörjningen. Kommer elen räcka till om vi installerar solceller i vilan? Finns det några andra saker som kan gå fel? Vad är värsta scenariot?


Ni vet, såna där orostankar. Det var därför vårt nästa beslut i processen att skaffa solceller i vår villa blev så himla lyckat. Vi kontaktade en firma som arbetade med solceller för villor, och enbart med det. Vi berättade hur våra tankar gick och att vi kände oss lite nervösa för att ta steget. Personen i andra änden av luren sa att han förstod precis, och att det var vanligt. Han bokade därför in ett kostnadsfritt möte med en expert på solceller för villa. Denne person kom sedan, några dagar senare, till vårt hus och inspekterade. Vi var förstås tvungna att först fastslå att solceller för villan var en god idé. Om det fanns tillräckligt med yta att jobba med.


Det skulle det visa sig att det gjorde. Mannen som kom på besök var väldigt informativ, vilket vi uppskattade. Vi fick svar på alla frågor och funderingar, och mer därtill. Det dröjde inte länge innan vi tog beslutet att skaffa solceller för villan. Vi har inte sett oss om sedan dess.


Hur många av er läsare är det som har solenergi i hemmet? Skriv gärna i kommentarsfältet!


En tid av tunga lyft i Stockholm

Hej och välkomna tillbaka till samma tema som förra gången.


Ja, som många av er säkert märker av titeln så ska vi ta och gå ner samma väg som senast. För er som missat kommer här en snabb återblick:


Jag berättade nyligen om tiden då jag jobbade med tunga lyft i Stockholm. Detta var ganska snart efter att jag slutat gymnasiet. Det är 10 år sedan vilket förstås känns helt vansinnigt. Nåväl, jag arbetade med tunga lyft i Stockholm i ungefär ett halvår. Sedan började jag mina studier i samma stad. De tunga lyften i Stockholm tog mig till akademin på något vis. Hur denna övergång gick till minns jag inte, så ni behöver inte ens anstå er att fråga mer om saken.


I förra veckans inlägg skrev jag lite om det aspekter med jobbet som jag uppskattade mest. Jag tog upp kollegorna som jag hade. De som jag utförde tunga lyft tillsammans med, och med vilka jag försett Stockholms alla stadsdelar med otaliga leveranser. Jag kan inte ens föreställa mig hur många tunga lyft det blev i Stockholm under denna period. Framförallt har jag svårt att föreställa mig ryggen och armarna på min gamla arbetskompis Jan-Erik. Jan-Erik har nämligen genomfört tunga lyft i Stockholm under 20 gånger så lång tid. Han påbörjade precis sitt tionde år inom branschen och på samma företag. Hur detta går till kan jag inte förstå.


Jag belyste också det faktum att mina tunga lyft i Stockholm ledde till god hälsa. Det är bra för kroppen att ”träna” medan man arbetar. Detta uppskattade jag starkt. Jag har nog aldrig känt mig så vältränad som när jag utförde tunga lyft i Stockholm.


Det om det. Det har dykt upp en del frågor om hur jag gick från tunga lyft till studier på Stockholms finaste skola. Jag vill omedelbart besvara frågan som saknar ett intressant svar. Jag kände mig helt enkelt redo för att studera, och det var inte mycket mer än så. Jag kände inte för att utföra tunga lyft i Stockholm i hela mitt liv. Detta jobb gav mig däremot en inkörsport till staden. Det gjorde mig angelägen att lära känna Stockholm bättre, med eller utan tunga lyft.


Jag började läsa och har inte sett tillbaka sedan dess. Eller ja, jag umgås fortfarande med det gäng jag utförde tunga lyft i Stockholm tillsammans med. Det bär jag förstås med mig!


Richards fälgar

Snacka om att grupptryck är något högst verkligt. Det blev tydligt för mig sedan en ny kille började på vårt jobb för ett par år sedan. Det här var en person som hade koll. Han sa coola saker, han hade koll, han var en sådan man ville vara och vara runt. Jag ska berätta om ett exempel som visar på hur stort inflytande den här killen hade på gruppen.


Vi alla körde skrothögar. Det var ingen som brydde sig riktigt om hur deras bil såg ut så länge den tog en från punkt A till B. Alla skrothögar stod bredvid varandra i företagets garage. Den ena fulare än den andra. Sedan kom Richard, med sin snygga Volvo. Inte nog med att han hade en himla fin bil. Hans bil hade dessutom himla fina fälgar. Faktum är att det var fälgarna, mer än något annat, som gjorde bilen så fin.


När vi gick tillsammans till garaget en dag under hans första vecka fick jag se fälgarna och bilen. ”Jävlar” sa jag bara, och han var förstås väldigt cool över min reaktion. ”Balla, eller hur?” sa han och sparkade på den vita fälgarna som matchade den vita bilen. Det var helt otroligt snyggt faktiskt. Faktum är att det nog var en av de första gångerna jag reagerat så starkt på någons fälgar. Jo, så var det definitivt.


Veckorna gick och vi skulle komma att ta sällskap till garaget många gånger. Varje gång reagerade jag på fälgarna. De gjorde mig medveten om min egen situation. Jag märkte dessutom att de påverkade andra i teamet. Jag såg att allt fler gick in på diverse bilstylings-sajter och googlade. De googlade när de inte trodde att någon såg, och det gjorde jag också. Det tog hårt på självförtroendet att ha en så ful bil och så fula fälgar i anknytning till hans.


Efter tre månader av Richard kröp den förste av oss till korset. Det var Johan, eller UFO-Johan som han kallades, som hade köpt fälgar till sin bil. Någon frågade vilken färg och naturligtvis var det samma färg, samma typ, som Richard hade. Min fördom var att dessa fälgar inte skulle se lika bra ut på en mörkbrun gammal Skoda – men vad vet väl jag?


Det tog inte lång tid innan nästa person införskaffade nya fälgar. För mig tog det ungefär ett år. Gör det mig motståndskraftig? Jag hoppas det!