Målare i Stockholm

Det finns många frågor om hur det är att vara målare i Stockholm. Om ni hade frågat mig för två veckor sedan om detta hade jag ställt mig tveksam. Nu har jag däremot fått beviset. Jag vet inte om det är Stockholm, målare som yrke eller jag själv som orsakar frågorna i alla fall. Kanske alltihop på en och samma gång? 


Ni är säkert några som inte förstår vad jag pratar om nu. Det är nämligen så att jag har berättat lite mer om mig själv än jag vanligtvis brukar göra. En av de saker jag berättat är att jag, en tid i livet, arbetade i Stockholm som målare. Det var inte många av er som visste det. Tydligen har jag aldrig tagit upp detta i bloggen, vilket förvånar mig. Många av de personer jag hänvisar till regelbundet lärde jag känna som målare i Stockholm. Jag antar att jag dock aldrig belyst riktigt hur jag blev bekant med dem.


Nåväl, det är aldrig för sent att ändra sig. Särskilt inte när det är så uppenbart att ämnet målare i Stockholm är så otroligt populärt. Jag ska därför göra som jag gjorde sist. Jag ska besvara frågor om min tid som målare och min tid i Stockholm. De frågor jag presenterar är sådana jag fått över mail och som jag tror att fler kanske skulle uppskatta att få svar på. Om ni inte får svar på just det ni undrar: Skriv igen. Det är många som hör av sig, vare sig det handlar om målare i Stockholm eller annat, men jag svarar alltid så småningom.


Tror du att målare i Stockholm har det bättre än i andra städer?


Ja, det tror jag faktiskt. Jag backar upp det mot min egen erfarenhet. Jag arbetade nämligen som målare i min lilla hemstad innan jag flyttade till Stockholm. Det var betydligt mer enformigt. Att arbeta i huvudstaden gav mig så otroligt stort utrymme att ägna mig åt många olika typer av måleri. Till att börja med så är det ju en väldigt gammal stad. Detta innebär att de hus man arbetar med varierar otroligt mycket. Från nyare till äldre till extremt gamla.


Kommer du jobba som målare i Stockholm igen?


Man ska aldrig säga aldrig. Däremot kan jag säga att jag trivs med mitt liv just nu. Jag gillade verkligen att arbeta som målare i Stockholm. Det gav mig väldigt mycket. Inte bara socialt utan kanske framförallt erfarenhetsmässigt. Jag är på många sätt där jag är idag tack vare den här tiden i livet. Det påminner jag mig faktiskt om ganska ofta!


Tjänar man bra som målare i Stockholm?


Det beror säkerligen på vilket företag man arbetar på. Jag minns att jag helt klart tjänade mer än jag först hade trott i alla fall!


Återkommer snart igen!


Fakta om elmarknaden

Okej, ni vet att jag under det senaste året skrivit mycket om att jag vill lära mig nya saker. Efter det som hände kände jag för första gången att livet verkligen hänger på en skör tråd. Det är läskigt men också uppiggande på något vis. Dagens tema kanske kommer uppfattas som något förvånande för vissa av er. Det är nämligen: Elmarknaden.


Varför elmarknaden? Så lär nog ganska många tänka just nu. ”Varför inte?” är det enda rimliga svar jag kan ge. Jag använder el precis hela tiden, varje dag. I vad jag än gör så används el. Ändå har jag ingen aning om elmarknaden, ingen aning om var den el jag nyttjar kommer ifrån. Skrämmande? Nej, men kanske lite märkligt.


Så, till att börja med. Hur ser elmarknaden i Sverige egentligen ut? Till att börja med ska poängteras att Sverige, Danmark och Norge delar sina elmarknader. Så har det sett ut sedan 90-talet. En gemensam skandinavisk marknad som skapades utifrån rädsla, skulle man kunna säga. Man var orolig att elpriserna skulle sticka iväg och genom att samarbeta med den gemensamma elmarknaden kunde man komma undan – trodde man.


Med detta sagt ska det poängteras att slutkunderna endast kan köpa el från inhemska bolag. Den gemensamma elmarknaden påverkar således inte gemene man och dennes köp av el. Det är väl förmodligen därför som denna information flugit över huvudet på många människor, mig själv inkluderat. Fram till nu då alltså.


När jag nu skriver dessa saker om den svenska elmarknaden – kom då ihåg att jag bara är en okunnig nybörjare. Ja, alltså jag menar att jag inte kan garantera att exakt allt jag säger är rätt och riktigt. Jag tar däremot gärna feedback från de av er som kan. Jag slår vad om att jag har både en och två följare som kan elmarknaden alldeles utmärkt. Ni får gärna skriva i kommentarsfältet och berätta för mig om jag fått någonting om bakfoten. Jag riktar stor tacksamhet till er som gör mig smartare för varje dag. Tack, tack och tack!


En sak som jag alltid har undrat är hur priserna på elmarknaden egentligen kan svänga. Jag menar, vad är det egentligen som gör att svängningarna uppstår? Detta sökte jag upp och fann svar på. Det korta svaret är att det finns många faktorer som påverkar. Det handlar framförallt om vad som händer ute i den stora världen. Oljepriser, svängningar på valutamarknaden, pris på kol osv. Ja, ni förstår ju. Elmarknaden svänger av att saker i världen händer och det lär väl knappast göra någon förvånad.


Nu hinner jag inte skriva om detta längre. Vi får se om jag får anledning att återkomma till ämnet elmarknaden lite längre fram. Till dess: Ha det så bra!

Konsten att sälja sin bil i Uppsala

Jag anade inte alls vilket stort intresse det skulle finnas för det senaste ämnet jag skrev om här. För er som missade vad det handlade om så var temat Att sälja bil i Uppsala. Varför det är just den staden är för att det helt enkelt är där jag bor. Det är inte svårare än så.


Hur som helst så var det i alla fall väldigt många som hörde av sig. Många som hade funderat att göra samma sak. Att sälja sin gamla bil i Uppsala och, i slutändan, köpa något nytt. Att sälja sin bil i Uppsala kan vara krångligt. Särskilt krångligt kan det förstås vara för någon som aldrig riktigt gjort det förut. Så minns jag nämligen att det var för mig innan jag började göra ”fordons-karriär” som min pappa kallar det. Första gången jag skulle sälja en bil i Uppsala var det lönlöst.


Jag lade först upp en annons på en köp- och sälj-sajt. Annonsen fick en himla massa visningar men ganska få hörde av sig. Jag tänkte att det var förvånansvärt jävla svårt att sälja sin bil i Uppsala. Jag fick lov att sänka priset och då dök några intressenter upp. Tyvärr var ingen av dessa intressenter intressanta. De som dök upp försökte pruta. De försökte till och med pruta skamligt mycket.


Det hela blev väldigt fel. Vissa dagar valde jag att sluta jobbet tidigare för att visa bilen för någon. Trots att den höll god kvalitet och var i fint skick var det ingen som inte prutade. Det var som att det var någon kod inom att sälja bil i Uppsala. Något jag dittills verkade ha missat. Säljer man sin bil i Uppsala skulle man räkna med prutning, så verkade det helt enkelt vara.


Jag snackade med min äldre bror som jag vet hade sålt bil i Uppsala förut. Han talade mig tillrätta. Förklarade att jag inte skulle förlita mig på min egen förmåga att sälja. Vad visste väl egentligen jag om bilar? Knappast något löd svaret. Jag hade ingen aning om vad som var rimligt eller orimligt när det kom till bilar. Vad skulle jag ta betalt? Inte fan vet jag.


Jag följde hans råd och sökte mig till en professionell återförsäljare av bilar. Sedan dess har jag aldrig sett mig om igen. Utfallet blev kanon. Det var tryggt och säkert och det kändes rätt att sälja bilen till proffs i Uppsala. Proffs som vet vad de sysslar med och som kan ge oss bilägare vad vi vill ha. Jag köpte dessutom min nästa bil på samma firma.


Ironi? Det får ni avgöra.

Mina Joseph Ribkoff

Hej igen!


Jag har fått så mycket fin respons efter mitt förra inlägg. För er som missade det kan jag berätta att det handlar om ett inlägg om kläder. Jag visade upp olika plagg som jag köpt under senaste tiden. Ett av de varumärken jag köpt ifrån är Gardeur. Det andra heter Joseph Ribkoff. Jag har köpt kläder från dessa företag under många års tid. Jag kommer också att fortsätta länge.


Jag ska nu presentera plaggen ni reagerat på och vad jag tycker om dem.


Klackskor, Gardeur


Det är faktiskt de första skorna som jag köpt från Gardeur överhuvudtaget. Det lär dock inte bli de sista. De sitter otroligt stabilt och jag älskar komforten. Jag har nu burit dem på tre olika middagar med väninnor, och responsen har varit enorm. Jag har fått så mycket fina kommentarer om dem.


Klänning, Joseph Ribkoff


Jag köpte en himmelsblå klänning inför en väns bröllop. Jag blev mycket nöjd med resultatet. Företaget från vilket jag köpte klänningen av märket Joseph Ribkoff fixade den åt mig. Den syddes upp så att den passade mina mått. Även här blev responsen från bröllopsbesökarna mycket fin. Det kändes väldigt bra. Särskilt för en person som nästan aldrig bär klänning, varken från Joseph Ribkoff eller annat märke.


Byxa, Joseph Ribkoff


Ett par blå byxor i det skönaste material jag någonsin känt. Jag har nog nästan aldrig varit så nöjd med ett plagg. Det låter kanske överdrivet men det är så jag känner. Det enda jag varit någorlunda lika nöjd med är det jag nämnde två steg ovan – Skorna från Gardeur.


Byxa, Gardeur


Om mina brallor från Joseph Ribkoff är de skönaste jag äger så är väl dessa näst-bäst då. En oerhörd komfort av sällan skådat slag. Jag är mycket nöjd att jag köpte dessa. Dessutom var det av en slump. Jag stod och väntade på bussen och såg en kvinna i samma ålder som satt på bänken bredvid mig. Jag noterade byxorna, anade att det var Gardeur och vågade tillslut fråga. Hon berättade var hon hade köpt dem, att det var nyligen och att de just nu fanns på rabatt. Perfekt.


Jag har inte lyckats få till några bra bilder ännu. Lovar att återkomma med det efter helgen. Ha det så bra till dess!


Morgans fasadrenovering i Stockholm

Nu var det dags igen. Dags att se i backspegeln. Dags att damma av den gamla mentala minnesboken och titta på gulnade bilder. Gulnade bilder som visar tiden då jag arbetade med fasadrenovering i Stockholm. En himla fin tid, om ni frågar mig. Inte minst tack vare att jag hade ett så fint team att arbeta med. Detta team, inom fasadrenovering i Stockholm, har jag redogjort för senaste tiden här. En efter en har gåtts igenom. Styrkor och roll i teamet har offentliggjorts, detta utan att först fråga om deras samtycke. Så får det vara ibland. Jag har i alla fall valt att inte belysa deras svagheter ;)


Så, fasadrenovering i Stockholm alltså. Något jag ägnade mig åt för ganska många år sedan nu. Något som jag faktiskt kan sakna väldigt mycket ibland. Detta trots att jag endast arbetade med det under några månader. Det var egentligen en enda stor slump att jag ens började. Det var en vän till familjen som arbetade i Stockholm med fasadrenovering. Av en slump besökte jag mina föräldrar just när hon också gjorde det. Av en slump hade jag just blivit arbetslös och desperat efter nytt jobb. Av en slump sökte de dessutom ny personal. Vilken jävla timing? 


Men nu ska jag inte prata om hur jag hamnade inom fasadrenovering i Stockholm. Nu ska jag förstås tala om Morgan:


Morgan var en av de som arbetat med fasadrenovering i Stockholm längst i vårt team. De flesta av oss var ganska unga. De flesta äldre hade tagit roller som projektledare eller chefer. Men inte Morgan, inte. Han ville jobba praktiskt med fasadrenovering i Stockholm. Det var det som han brann för och det var det som han kunde bäst. Han var dessutom väldigt noggrann med att arbeta med sin kropp. Påpekade ofta hur mycket kalorier man brände när man arbetade med fasadrenovering i Stockholm. ”Kolla på de där lata jävlarna” sa han ofta när vi arbetade på ställen där man såg in på ett kontor. Morgan var en av de absolut roligaste personerna jag någonsin har träffat. En otrolig timing och en otrolig förmåga att rycka med människor i skratt. En otrolig människa helt enkelt. Jag är övertygad om att han var en stor och viktig anledning till varför jag trivdes så bra.


Fasadrenovering i Stockholm var en kort men fin tid i mitt liv. Jag är glad att den skedde.