Jag, Stockholm och trappstädning

Vi kör på i samma spår och takt som sist. Senast ni hörde från mig om trappstädning i Stockholm hade vi frågestund. Ni ställde frågor om denna, enligt många, oväntade tid i mitt liv och jag besvarade desamma. Eftersom mångas frågor om trappstädning i Stockholm inte tycks ha besvarats är jag nu här igen för att återgälda er. Samma sak gäller idag; Om du saknar svar på din fråga: Ställ den i en kommentar! Jag ska försöka besvara alla era spörsmål innan jag lägger tiden inom trappstädning i Stockholm bakom mig.


Med det sagt.


Ville du alltid arbeta med trappstädning i Stockholm?


Det skulle jag kanske inte säga. Jag sökte jobb i Stockholm och att det blev just trappstädning var mer än slump än något annat. Jag är dock väldigt nöjd med just den här slumpen. Det var ett roligt jobb. Arbetsuppgifterna var OK. Jag fick jobba med kroppen, vilket jag älskar. Jag fick också äran att arbeta med en massa kollegor som jag uppskattade starkt. Vissa av de jag arbetade med trappstädning i Stockholm tillsammans umgås jag än idag med. Det är väl fint?


Men återigen; nej, det var väl inte så att jobbet var den primära anledningen till att jag sökte mig till huvudstaden.


Rekommenderar du andra att jobba med trappstädning i Stockholm?


Stockholm är rikt på trapphus och trappstädning är därför en mycket efterfrågad tjänst. Jag skulle absolut rekommendera personer som vill till staden att testa på detta yrke. Det är givande och man kommer ganska lätt in i processen. Det är i alla fall min upplevelse. Man ska komma ihåg att det finns många sommarjobbare som är i ungefär samma ålder. Många som, som jag hade, nyligen gått ur gymnasiet och sökt sig bort. Då är trappstädning i Stockholm helt optimalt.


Varför slutade du med trappstädning i Stockholm?


Det var aldrig tanken att jag skulle syssla med det särskilt länge. Min plan var bara att ta jobbet en kort period, över sommaren ungefär. Det landade i att jag blev kvar i ett helt år. Det säger väl ändå något om hur mycket jag trivdes med trappstädning i Stockholm. Jag tror att jag hade kunnat bli kvar ytterligare i ett eller ett par år om jag inte kommit in på min utbildning.


Med dessa ord lämnar jag er och uppmanar återigen till att ni ställer de frågor som ännu inte är besvarade. Ta hand om er så hörs vi!


Ett passagesystem

Vi brann för passagesystem när vi var unga. Det var det som fick in oss på det spår vi tillslut valde. Man ska komma ihåg att det inte fanns så mycket avancerad teknik år 1993. Allt var fortsatt väldigt analogt. För företag och organisationer som använde sig av passagesystem var detta oerhört sant. Det fanns ett gigantiskt behov som ingen ännu visste existerade. Vi var tvungna att visa detta för dem. Det var drivkraften som fick oss att utveckla vårt allra första passagesystem.


Ja, och resten är väl ändå någon form av historia. Vi blev ganska förmögna på vår lösning. Det var som att ögonen öppnades på mängder av människor och företag. De som behövde passagesystem för sin business var glada och det var huggsexa om vem som skulle få installerat systemet först. De som programmerade och sysslade med teknik vände sig till oss. Alla ville vara med på tåget på ett eller annat sätt. En fin tid. En väldigt rolig tid också, helt klart.


Sedan gick tiden. Den ena efter den andra hoppade av och vi tog in nytt folk. Jag var en av de som höll på med passagesystemen under längst tid. Först 2013, 20 år efter premiären av vårt första passagesystem, valde jag att gå vidare. Eller ja, gå vidare var väl inte vad jag gjorde egentligen. Jag satte mig som ordförande för en förening och valde att gå i väldigt tidig pension.


Det jag vill påminna mig själv om är däremot att det var med vårt första passagesystem som allt började. Vi hade ett mål. Vi visste inte riktigt hur vägen till målet skulle se ut men det fanns där. Jag vet inte riktigt vad man ska säga mer om det än att det på något sätt är väldigt nostalgiskt.


Nu tittar jag tillbaka på mitt liv, mitt arbetsamma liv, och fastnar med tanken på tiden i Chris källare. När vi tillslut hittade vad vi letade efter. Vi insåg, efter veckor av research, att det var passagesystem vi skulle rikta in oss mot. Det var där behovet av vår kompetens var som störst. Frågan är hur allt hade gått om vi valt en annan väg. Detta kommer vi aldrig att få veta. 


Diamantring i plural och tanke

I allt väsentligt vet jag att jag inte är någon stor storyteller. Detta har stått klart för mig i alla år. Jag tyckte aldrig riktigt om svenskalektionerna i skolan och jag har heller inte något större intresse för böcker. Vad jag däremot är en mästare på är att försöka. Jag försöker och försöker till dess att jag behärskar någonting. Så var det nyligen och döm av min förvåning så var det just berättande som jag testade och segrade över.


Jag berättade en saga om ett antal diamantringar för mina barn. Den blev bra. Och vet ni vad det bästa med den var, förutom att den var just bra? Jo, det var att den var improviserad. Jajamensan, historien om diamantringarna kom från mig ur min fantasi. Idag tänkte jag berätta om detta.


Det började med att min kollega Jennifer talade om en diamantring på jobbet. Hennes man hade friat och hon väntade sig just detta. ”Klart man vill ha en diamantring” sa hon och jag förstod inte riktigt. Bröllop och ringar är knappast något jag har särskilt bra koll på. Däremot intresserade jag mig av konceptet. Det tycktes väldigt viktigt för henne att få den där diamantringen. Det riktigt brann i ögonen på henne när hon talade om det. Hon talade om en diamantring på samma sätt som Gollum talade om ringen i sagan.


Jennifer fick bifall på sitt samtal om diamantringen. Det var flera kollegor, både män och kvinnor, som tycktes dela hennes inställning. De nickade intygande och sa att ”Absolut, självklart ska det vara en diamantring när det ska till giftermål. Vad annars?”. Jag insåg att detta var ett område jag nog aldrig skulle kunna förstå. Jag gick tillbaka till mitt kontor med tankar om diamantringar ständigt närvarande.


Det blev svårt att fokusera på arbetet under eftermiddagen. Jag var där men jag var ändå inte riktigt där, om ni förstår vad jag menar. Nej, jag var tvungen att skriva ner mina tankar. Varför just diamantring? Varför var det ämnet som etsat sig fast på min hjärna? Det fortsatte så under resten av dagen och jag började googla på saken. Diamantring, vad fanns det egentligen att lära sig om det. Diamanter överhuvudtaget. Vad var det egentligen?


Nästa vecka kommer jag att berätta sagan om diamantringarna. Detta hinns inte med idag.


Frågor och svar på temat online dating

Vi fortsätter med frågorna eftersom de aldrig tycks ta slut ändå. Nu har jag kört frågor och svar angående online dating i 5 inlägg och er nyfikenhet tycks inte ha några gränser. Jag tänker att jag fortsätter till dess att det sinar i frågekassan. Det är ett smidigt sätt att komma med content ändå.


Vem var den första du träffade när du började med online dating?


Jag kommer, som sagts tidigare, inte att använda några namn på någon jag träffat. Däremot kan jag säga att detta var en väldigt trevlig person. En av de trevligaste jag sprungit på under de senaste åren faktiskt. Vi hade en fantastisk middag och vi gick en lång promenad därefter. Det var fina tider, kändes det som. Vi sågs ett par gånger till och sedan gick vi ömsesidigt åt varsitt håll. Det var en bra första upplevelse av online dating. Och det skulle komma fler.


Hur länge höll du på med online dating?


Jag har faktiskt tagit en paus just nu, och vet ni varför? Jo, därför att jag träffat något, via online dating just, som jag tycker mycket om. Vi har bestämt att vi ska testa att umgås lite tätare och se vad som kommer utav det. Det ska bli spännande att se, minst sagt. Men innan dess så var jag på en plattform för online ungefär i 4 månader. Under denna tid träffade jag ca 10 personer, skulle jag säga. Några av dem blev det bara en dejt med. Med några andra blev det fler. Jag känner mig väldigt nöjd med att jag startade appen och vågade mig på online dating. Särskilt nöjd känner jag mig förstås för att jag träffade den person jag nu bryr mig mycket om.


Har du något negativt att säga om online dating?


Detta har inte specifikt att göra med online dating. Det har snarare att göra med intressen och hur de kan sätta käppar i hjulet för annat. Eftersom jag gick in för det helhjärtat fick jag prioritera ner andra saker i mitt liv. Det var förstås lite synd men det var ett aktivt val. Dygnet har bara ett visst antal timmar och under den här perioden prioriterade jag online dating. Det var ett val jag inte ångrar eftersom det fick mig att komma ut och träffa folk. Något jag, som ni vet, inte haft så himla lätt för tidigare.


Nu har tiden tickat iväg och jag får lov att återkomma snart igen. Säg till vad ni har på era hjärtan. Eller snarare: Ställ de frågor om mig som ni har så lovar jag att svara!


Frågor och svar på temat online dating

Vi fortsätter med frågorna eftersom de aldrig tycks ta slut ändå. Nu har jag kört frågor och svar angående online dating i 5 inlägg och er nyfikenhet tycks inte ha några gränser. Jag tänker att jag fortsätter till dess att det sinar i frågekassan. Det är ett smidigt sätt att komma med content ändå.


Vem var den första du träffade när du började med online dating?


Jag kommer, som sagts tidigare, inte att använda några namn på någon jag träffat. Däremot kan jag säga att detta var en väldigt trevlig person. En av de trevligaste jag sprungit på under de senaste åren faktiskt. Vi hade en fantastisk middag och vi gick en lång promenad därefter. Det var fina tider, kändes det som. Vi sågs ett par gånger till och sedan gick vi ömsesidigt åt varsitt håll. Det var en bra första upplevelse av online dating. Och det skulle komma fler.


Hur länge höll du på med online dating?


Jag har faktiskt tagit en paus just nu, och vet ni varför? Jo, därför att jag träffat något, via online dating just, som jag tycker mycket om. Vi har bestämt att vi ska testa att umgås lite tätare och se vad som kommer utav det. Det ska bli spännande att se, minst sagt. Men innan dess så var jag på en plattform för online ungefär i 4 månader. Under denna tid träffade jag ca 10 personer, skulle jag säga. Några av dem blev det bara en dejt med. Med några andra blev det fler. Jag känner mig väldigt nöjd med att jag startade appen och vågade mig på online dating. Särskilt nöjd känner jag mig förstås för att jag träffade den person jag nu bryr mig mycket om.


Har du något negativt att säga om online dating?


Detta har inte specifikt att göra med online dating. Det har snarare att göra med intressen och hur de kan sätta käppar i hjulet för annat. Eftersom jag gick in för det helhjärtat fick jag prioritera ner andra saker i mitt liv. Det var förstås lite synd men det var ett aktivt val. Dygnet har bara ett visst antal timmar och under den här perioden prioriterade jag online dating. Det var ett val jag inte ångrar eftersom det fick mig att komma ut och träffa folk. Något jag, som ni vet, inte haft så himla lätt för tidigare.


Nu har tiden tickat iväg och jag får lov att återkomma snart igen. Säg till vad ni har på era hjärtan. Eller snarare: Ställ de frågor om mig som ni har så lovar jag att svara!