Jag fortsätter på samma tema som jag tragglat om de senaste veckorna. Det är väl, som någon sa, en slags medelålderskris det är tal om. För er som inte har hängt med så kan jag berätta att det handlar om återblickar. Återblickar till perioder av mitt liv som jag ser som särskilt värdefulla för mig. Perioder som format den jag är idag, och så vidare. Jag gör det till stor del med ett själv-terapeutiskt syfte. Om några av er finner detta intressant så ser jag det som en bonus.

Den här veckan tänkte jag droppa något som för många kommer ses som en karriärmässig bomb. Jag arbetade under ett års tid som målare i Huddinge och omkringliggande stadsdelar. Japp, så är det. Det var en period där jag gick upp varje morgon och åkte mellan olika fastigheter för att vara Huddinges bästa målare. Ja, jag tyckte i alla fall att jag var den bästa målare i Huddinge på den tiden. Men kom då ihåg att jag ibland har större ego än Zlatan.

Jag började arbeta som målare i Huddinge när jag var runt 25-26 år. Det var en polare från gymnasiet som fick mig in på det. Han hade arbetat på firman länge. Jag, som aldrig hade arbetat med något liknande, var förvånad över att jag ens gavs chansen. Men chansen att bli målare i Huddinge dök upp, och jag tog den. Det gick faktiskt förvånansvärt bra. Visst, det var tufft att vara helt grön i början. Jag minns att snacket om färg var oerhört förvirrande. Min chef berättade för mig att färglära var det första jag behövde ägna mig åt för att jag skulle fixa jobbet. ”Allt handlar om kulör” var ett mantra som han ofta och gärna upprepade. Jag lärde mig färg och jag lärde mig tillslut penslar och rollers. Det fanns en jävla massa olika, och skulle man bli Huddinges bästa målare var man tvungen att lära sig alla.

Det känns kanske lite snopet att jag ”bara” jobbade som målare i Huddinge under ett år. Jag menar, eftersom jag var så noga med att lära mig allt så mycket. Det är dock ingenting som jag ser som negativt. Nu vet jag hur jag sköter mina egna måleriprojekt. Jag vet dessutom att jag faktiskt kan lära mig något från grunden och bli bra på det om jag bara vill.