Hej och välkomna tillbaka till samma tema som förra gången.

Ja, som många av er säkert märker av titeln så ska vi ta och gå ner samma väg som senast. För er som missat kommer här en snabb återblick:

Jag berättade nyligen om tiden då jag jobbade med tunga lyft i Stockholm. Detta var ganska snart efter att jag slutat gymnasiet. Det är 10 år sedan vilket förstås känns helt vansinnigt. Nåväl, jag arbetade med tunga lyft i Stockholm i ungefär ett halvår. Sedan började jag mina studier i samma stad. De tunga lyften i Stockholm tog mig till akademin på något vis. Hur denna övergång gick till minns jag inte, så ni behöver inte ens anstå er att fråga mer om saken.

I förra veckans inlägg skrev jag lite om det aspekter med jobbet som jag uppskattade mest. Jag tog upp kollegorna som jag hade. De som jag utförde tunga lyft tillsammans med, och med vilka jag försett Stockholms alla stadsdelar med otaliga leveranser. Jag kan inte ens föreställa mig hur många tunga lyft det blev i Stockholm under denna period. Framförallt har jag svårt att föreställa mig ryggen och armarna på min gamla arbetskompis Jan-Erik. Jan-Erik har nämligen genomfört tunga lyft i Stockholm under 20 gånger så lång tid. Han påbörjade precis sitt tionde år inom branschen och på samma företag. Hur detta går till kan jag inte förstå.

Jag belyste också det faktum att mina tunga lyft i Stockholm ledde till god hälsa. Det är bra för kroppen att ”träna” medan man arbetar. Detta uppskattade jag starkt. Jag har nog aldrig känt mig så vältränad som när jag utförde tunga lyft i Stockholm.

Det om det. Det har dykt upp en del frågor om hur jag gick från tunga lyft till studier på Stockholms finaste skola. Jag vill omedelbart besvara frågan som saknar ett intressant svar. Jag kände mig helt enkelt redo för att studera, och det var inte mycket mer än så. Jag kände inte för att utföra tunga lyft i Stockholm i hela mitt liv. Detta jobb gav mig däremot en inkörsport till staden. Det gjorde mig angelägen att lära känna Stockholm bättre, med eller utan tunga lyft.

Jag började läsa och har inte sett tillbaka sedan dess. Eller ja, jag umgås fortfarande med det gäng jag utförde tunga lyft i Stockholm tillsammans med. Det bär jag förstås med mig!